Jag tycker det är riktigt tröttsamt att behöva försvara mig. Jag önskar att jag skulle haft detta utbrott på offentligplats då jag kunde bemöta folkets dömande blickar med att fråga dem om de inte sett någon som blir arg förut? De som skulle våga ställa sig upp och säga det till mitt arga ansikte och med motivation skulle jag buga för. Just nu är det ni som skall buga inför mig. Jag har inte gjort något fel.

Jag skall inte försumma de som faktiskt känner igen sig i att få rejäla utbrott över en sådan liten sak som kläder, Ni känner igen ångesten man får då man står framför garderoben som är fullproppad med kläder från alla tidsepoker av sitt liv som man en gång känns sig störst, bäst och vackrast i, men som just den dagen som det måste sitta bra får än att känna sig fulare än fulast. Man kan ha haft samma tröja tidigare i veckan och älskat den, men just den dagen så kan man börja gråta av exakt samma tröja. Jag tror att vi kvinnor har detta i oss. Förmågan att känna, jobbigt mycket kan man tycka ibland. De flesta av oss har inte dessvärre inte förmågan att förmedla den och agera ut. Vanligtvis sätter man sig i soffan med en godisskål och en feelgood film och hoppas på bättre dagar. Åt helvete med det! Ilskan ska ut!! 

Jag har kollat på den här videon vid så många många tillfällen, och den får mig att må så bra och så dåligt på samma gång.

Jag känner mer än väl igen mig på den här tjejen, och varje gång jag ser på den känner jag mig inte ett dugg ensam över alla utbrått jag fått och komemr få.

Det som får mig må så extremt dåligt är alla kommentarer och hur folk kan tycka att hon är psykisk sjuk eller har liknande adhd damp?

Vem fan har inte haft något liknande någon gång? alla tror jag, sen att alla avreagerar sig på olika sätt men alla har säkertvis haft något liknande utbrått någon gång.

Sen att det gäller kläder just den här gången, som mååånga tjejer har en stor kris över många gånger. Killar, tycker ni det är fel och stört? det är ni som till stor stor del får oss till att ha det! och en en gång, det är inte en liten sak!

Man skriker av en anledning, och man måste få göra det också. Jag förstår inte varför folk brusade upp sig på det här så extremt när den kom upp på youtube för något år sedan. Alla borde ju känna igen sig.

Ni vet då man inte hittar den där jävla sladden när man verkligen måste ha den?(jag la ju den här igår)

När datorn inte fungerar som den ska, när du suttit en timme och försökt laga högtalarna som gått sönder och du fattar bara inte vad fan som är felet.osvosvosv

Klart som fan man brusar upp! och den som sitter bredvid just då förälder syskon pojkvän någon nära, klart som fan spelar man över på den då, ilskan, adrenalinet som går genom kroppen ångesten som får det att svarta för ögonen på en och inte veta vart man ska ta vägen, det måste komma ut, vart tar de vägen annars? Alla som säger att dem inte känner igen sig och tycker det är stört agerande, dom ljuger. Det är jag säker på