Direktlänk till inlägg 27 juli 2010
Jag kan inte säga vad det egentligen är.
Jag kan bara berätta hur det känns
Och just nu finns det en stål kniv i min luftstrup
Jag kan inte andas
Men jag slåss, även om jag inte kan slåss.
Så länge fel känns rätt funkar det.
Det är som om jag är på en hög höjd med en idiotisk kärlek och är berusad av hat
Det är som jag är påtänd av färger och jag älskar det mer att jag lider
jag sufficat.
Och precis innan jag är på väg att drunkna
Räddade han mig
Han hatar mig fan
Och jag älskar det
Vänta, vart ska du.
Jag lämna dig när du inte kom tillbaka
Vi kör tillbaka
Nu börjas det igen
Det är så vansinnigt.
För när det går bra, då går det bra, då är jag Stålkvinnan med vinden i ryggen..
Men när det går dåligt är det hemskt. jag känner mig så dålig
Vem är den killen?
jag vet inte ens hans namn.
jag la upp båda händerna på bordet.
jag kommer aldrig att gå så lågt igen, jag antar att jag inte känner min egen styrka
Jag vet faktiskt att jag ännu en gång kommit till den punkten i livet då jag känner mig ganska hopplös på vissa plan men samtidigt helt oslagbar. Och det kan slå över på bara en dag. Jag gick igenom detta en gång i somras också då jag inte helt kan ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 |
16 |
17 | 18 | |||
19 |
20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
||||
|