Direktlänk till inlägg 23 maj 2011
Min bästa vän, min allra bästa vän. Jag har ingen direkt allra bästa vän, alla mina vänner är så fina och underbara på sitt sätt, och jag skulle egentligen inte vilja peka ut någon som min bästa, för det går inte. Men om jag måste så skulle jag säga mina bröder, Vilket kanske var två personer men mina bröder kan jag säga på riktigt att dom är det bästa jag har i mitt liv. Dom är alltid ärliga mot mig, ställer upp för mig oavsett vad. Men efterssom det kommer en punkt där jag ska skriva om mina syskon, så blir det så tråkigt om jag skriver om det här också. Därför väljer jag att skriva om min vän Jonna, som sagt så kan jag inte peka ut någon som min bästa, för hur många vänner jag än har eller hur lång tid det går emellan det att vi pratar med varandra eller hur många timmar dom bor bort ifrån mig, vet jag på ett ungefär vart jag har alla, och vet att jag alltid kan komma till dom och likså dom till mig. Och träffas vi efter en lång tid, känns det precis som det var igår ändå.
Jonna och jag har inte känt varandra sådär jätte länge om man räknar med dom andra utav mina närmsta kompisar. Hon och jag har gått på samma skola sedan åk 7, men det komiska då var att vi inte tyckte om varandra sådär speciellt mycket, eller ska jag vara ärlig så tyckte inte jag om henne. Trots att jag inte hade pratat med henne, inte ens ett ord tror jag, men jag var så fördomsfull att det inte var sant! Vi båda bytte skola till en nyöppnad när vi skulle börja nian för tre år sedan, och hamna då i samma klass. jag tror redan att det var första veckan som vi båda skulle gå åt samma håll till bussen, och hon gick bakom mig och hoppade fram och skrämde mig, och efter det blev hon jag sandra och patricia som gick i klassen som ett. Vi gjorde i princip allt med varandra, varje helg varje lov varje dag. Och det går väldigt sällan en hel dag utan det att jag och Jonna inte pratar med varandra alls. Hon känns nästan som en syster för mig, vi avslutar varandras meningar, vet precis allt om varandra, vad jag tror i alla fall? Hon är 110% ärlig mot mig likså jag är mot henne, är det någonting så säger hon det rätt ut, och det är det jag uppskattar så mycket hos henne, även om sanningen kan vara hård att höra ibland, men det är så det ska vara. Jag älskar hennes torra eller ska jag säga porriga skämt och hennes snabbtänkta svar, älskar hennes sexfantasi haha och hennes generösitet till allt och alla. Att hon och jag ofta har samma syn om hur folk ska uppföra sig och om hur saker och ting ska gå till. Hon är en vän jag aldrig vill förlora, hon och jag är bondar för all framtid. Det är så svårt att beskriva henne mer, för allt känns så självklart för mig. Hon är bara helt enkelt bäst!
Jag vet faktiskt att jag ännu en gång kommit till den punkten i livet då jag känner mig ganska hopplös på vissa plan men samtidigt helt oslagbar. Och det kan slå över på bara en dag. Jag gick igenom detta en gång i somras också då jag inte helt kan ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 |
4 | 5 |
6 |
7 |
8 | |||
9 | 10 |
11 | 12 | 13 |
14 |
15 | |||
16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | |||
30 |
31 |
||||||||
|