Nu kommer den svåra biten.
Jag tycker det svåraste som finns är att skriva om sig själv, jag har aldrig någon aning om hur jag ska beskriva mig själv.
Men jag försöker en början såhär att..
Jag heter Sofia Magnusson, född så tidigt som i Januari månad år 1993.
Bor på en liten ort ute på landet vid namn Aspö, ligger nästan mitt emellan Strängnäs och Enköping, cirka en mil från staden Strängnäs som orten hör till.
Jag har mörkblont hår, färgar till blond, har ljus blåa ögon, men använder bruna linser. Inte enbart för att jag inte trivs blåögd, utan att så är fallet att
jag har dålig syn och använder glasögon och linser i vilket fall som helst, och gör en kul grej utav det och då tar till bruna linser istället för bara
vanliga ofärgade, och för jag tycker det är enormt snygg med blonda brunögda.

Jag blir röd i ansiktet när jag skäms eller gör bort mig, jag blir jättenervös när jag ska betala med kort och när jag betalar med kontanter måste jag vara bombsäker på att jag har pengar så att det räcker. Jag har väldigt svårt att prata med folk jag inte känner, men det går frammåt för varje dag.  och jag är extremt mörkrädd.
Går andra året på gymnasiet i programmet handel i Nykvarn, och vantrivs, herregud vad jag inte platsar i skolbänken, aldrig gjort och kommer aldrig att göra.
Längtar bort till andra tider, då man fått mer skinn på näsan och kan göra "det man vill".
Vill kunna göra förändringar och ha ett väldigt fexibelt liv, trots att jag ändå som person kanske lutar mer mot att ha ett schema så jag nästan exakt vet vad
som sker i nästa sekund, är ibland lite av att ha ett kontrollbehov. Trots att jag är en väldigt impulsiv tjej, jag tänker nästan aldrig igenom mina beslut,
jag hatar att tänka jag bara kör på och gör oftast väldigt förhastade saker, men det går oftast väldigt bra.
Det är det jag lever utefter, magkänslan ödet och impulsivitet, det är oftast då det blir bäst!
Men många dagar vill jag också ha ett väldigt strukturerat liv.
Jag tror det är det som kan få mig att tycka det är så svårt att beskriva mig själv.
Ena dan tycker jag och tänker en sak och vill ha det på ett sätt, medan nästa är jag helt tvärt emot.

Om man ska gå lite mer på djupet och beskriva mig så tror jag att många skulle nämna mitt temprament. Jag har ett nästan farligt temprament och jag kan bli så arg att det nästan ryker ur öronen på mig. Jag gapar och skriker  så högt att jag är alldeles hes efteråt och har inga problem med att ta till knytnävarna då jag är så arg och verkligen ser svart. Även fast många som inte känner mig så väl skulle inte kunna tro det för en sekund, dom skulle bli nästan överchockerade om dom fick höra det. Detta är en av mina sämsta sidor enligt mig. Jag blir nästan rädd för mig själv när jag verkligen blir arg. Vissa gånger har jag funderat på ifall jag lider av damp eller något, haha.

En annan dålig sida är att jag aldrig ger mig. Jag är envis som en gammal get och det har jag alltid varit. Jag har svårt att erkänna att jag har fel och jag hatar att säga förlåt. Detta har jag blivit bättre på den senaste tiden, men jag hatar det fortfarande, även om jag vet att jag har fel.

En annan sida som jag ogillar men som farmor säger är en bra egenskap, är att jag är så fruktansvärt känslig. Jag gråter väldigt ofta, flera gånger i månaden och jag kan inte om jag så skulle anstränga mig med hela mitt liv, stoppa tårarna. Jag är känslig på ett sådant vis att jag kan hamna i djupa, djupa svackor och må riktigt dåligt. Jag är en analyserare och jag analyserar precis allt som går att analysera. Sitter och ältar små saker, kan bara vara en liten grej jag råkat sagt fel vid ett tillfälle, eller något som jag tror att jag själv har gjort bort mig för att jag sagt eller gjort. Jag tänker alldeles för mycket och detta har gjort att jag blivit väldigt deprimerad vissa perioder. En annan sak med mig är att jag är extremt djup. Jag skulle nog vilja påstå att jag är en av dom djupaste personerna. Detta känner jag och det går inte att förklara på något annant sätt. En stor del av mig är att jag varit med om väldigt jobbiga saker i mitt liv, och detta har präglat mig till att bli den jag är idag. Jag har extremt mycket erfarenheter och jag har växt upp fortare än vad jag kanske borde ha gjort. Jag kan lätt känna empati för folk och jag förstår människor ganska fort. Det värsta jag vet är mobbing sexuellautnyttjande och spindlar.

Efterssom alla redan hunnit haft den här grejen på sina bloggar hit och dit, tänkte jag också prova på det. bättre sent än aldrig

Får se hur långt jag kommer orka skriva tills det att jag lägger av. haha meeeen jag testar!

häng med

Dag 01 – Presentera dig själv
Dag 02 – Din första kärlek
Dag 03 – Dina föräldrar
Dag 04 – I din handväska
Dag 05 – Din syn på kärlek
Dag 06 – Tio sanningar om dig
Dag 07 – Din bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Din tro
Dag 10 – Vad du hade på dig idag
Dag 11 – Dina syskon
Dag 12 – Det här åt jag idag
Dag 13 – Dina drömmar
Dag 14 – Min favoritfilm
Dag 15 – Denna vecka
Dag 16 – Din första kyss
Dag 17 - Din Barndom
Dag 18 – Något du ångrar
Dag 19 – Din kärlek
Dag 20 – En period i ditt liv
Dag 21 – Det här är jag beroende av
Dag 22 – En bild från mitt rum/lägenhet
Dag 23 – En utomlands resa
Dag 24 – Något som du önskar vore annorlunda
Dag 25 – Något du saknar
Dag 26 – Denna månaden
Dag 27 – Din dag
Dag 28 – Något som får dig att gråta
Dag 29 – Dina mål
Dag 30 – Ett sista ögonblick

he puts his hand on my lower back, his face in my neck and says something to make me laugh, makes me forget i was mad. his touch feels so right is't like he's reading my mind. i need him all the time    

Är sjuk! och det suger verkligen, det ända jag fortfarande nästan bara har tankarna på 15 maj, det enda jag fokuserar på! då sandra och jag drar härifrån, alltså jag längtar mer än något annat!

satt nyss och försökte ladda ner massa låtar jag kan lida av dom två veckorna borta i värmen, men det funkaaaar ju inte, kul typ!

dags att fixa spotify premium kanske? eller iallafall ett nytt sd kort.

Jag vet inte riktigt vart jag ville komma med det här inlägget, för någon söt liten filur kom ivägen. 

Jag känner såhär att läs bara början, det är det enda viktiga här.                          Du förstår inte hur mycket du gör för mig, tack!